Media

”Att skratta är viktigt i den här branschen''

Artikel i YSTADS ALLEHANDA av Cecilia Billgren 7 april 2014

SIMRISHAMN Han är nyligen invald i Svenska akademien. I höst har filmen Gentlemen efter hans genombrottsroman premiär. Författaren Klas Östergren är högaktuell och på lördagen höll han föredrag inför ett fullsatt bibliotek i Simrishamn.

 

Klas Östergren har som författare gått sin egen väg och inte vinnlagt sig om att ge vad läsarna och marknaden vill ha.

I mars 1975 bjöds Klas Östergren, som debutant in till författarbesök på ett förortsbibliotek i Stockholm. Han var lite nervös inför mötet med publiken och känslan blev inte bättre när det visade sig att den bestod av endast två äldre damer, som dessutom tagit fel på dag och trodde att de skulle få möta poeten Bo Setterind.

 

Egentligen kunde allt ha slutat där. Det där med förståelse och uppskattning är inte enkelt. Beröm från fel håll kan vara värre än en utskällning av kompisarna, säger Klas Östergren.

 

Han är inbjuden av föreningen Trädgården som livsrum till att hålla föredrag. Likheten med författarmötet i mars 1975 stannar vid att föreläsningen ges på ett bibliotek. I den fullsatta salen finns förvisso en del äldre damer och herrar, men också yngre. Och alla har kommit för att lyssna till Österlenförfattaren som nyligen valts in som en av de aderton i Svenska akademien.

 

Ännu vet han inte mycket om vad det uppdraget kommer att innebära.

 

Akademien sammanträder varje vecka och jag som helst inte flyger måste kanske skaffa mig en övernattningslägenhet i Stockholm. Men det gör jag gärna, berättar han för YA efter sitt föredrag.

 

Klas Östergren har bott 25 år på Österlen och trivs med det.

 

jag tror inte jag hade kunnat skriva lika mycket någon annan stans, säger han eftertänksamt och tillägger.

 

Det är ju här jag har min odling, mina husdjur och här mina fyra barn vuxit upp.

 

För publiken berättar han om vikten av rutiner, tystnad och tristess.

 

Det är förutsättningarna för att kunna arbeta. Däremot finns det ingen rutin i själva skrivandet. Att det gick bra i går ger inga garantier för idag.

 

Just nu skriver han på en ny roman i jag-form. Det är inte det samma som att den handlar om honom själv. Men han medger att man som författare inte helt kan exkludera sig själv ur berättelsen.

 

Boken utspelar sig Karlskrona, Stockholm och London med utflykter till det förgångna. Mer kan jag inte säga.

 

Annars är det filmatiseringen av genombrottsboken Gentlemen och uppföljaren Gangsters som blir tv-serie, som upptar en del av hans tanke och kreativitet.

 

Gentlemen slutklipptes i dag. Jag såg filmen i veckan och är mer än nöjd.

 

När Gentlemen kom ut förvånades Klas Östergren av läsarnas reaktioner.

 

Folk tyckte jag skrivit en rolig roman. Själv tycker jag den är nattsvart. När uppföljaren Gangsters kom ut var det många som passade på att läsa om Gentlemen och nu har jag fått många reaktioner på att boken är sorglig. Det känns som en upprättelse.

 

Även filmen blir svart.

 

Det förvånar mig lite vilken tyngd det svarta får på film, säger han.

 

Men hur slutade författarbesöket den där kvällen 1975?

 

Hur seriös jag än var, valde jag att skratta åt situationen. Att skratta är viktigt i den här branschen, men det måste också få vara på liv och död.

 

Klas Östergren Gästade Biblioteket i Simrishamn

 

 

Regnvatten skördas på folkhögskolan

YSTADS ALLEHANDA 30 september 2013

Många Droppar små

YSTADS ALLEHANDA 27 juni 2013

Text: Linda Nihlén
Publicerad 27 juni 2013 6.30 Uppdaterad 27 juni 2013 6.30

Tomelilla. Hur kan vi använda oss av regnvatten i våra trädgårdar? Den frågan har Tomelilla kommun, Österlens folkhögskola och Trädgården som livsrum både ställt sig och svarat på.

På Österlens folkhögskola är byggandet i full gång. En damm fylld med perlitkulor, ritningar på kärl som ska sitta under stup- rören och så ett gäng damer med spadar. Till hösten ska en utställning vara klar om hur Tomelillabor kan ta tillvara på sitt vatten.

– Vi vill inspirera folk att använda sitt regnvatten. Klimatförändringar för med sig torka och regn- perioder och det innebär problem för dagsvattenhanteringen, säger Eva Mathisson, projektledare och trägårdstekniker.

Att ta vara på resurser

Dagvatten är alltså det vatten som blir över vid till exempel regn. Under våta perioder kan det översvämma våra ledningar och när det är torka vattnar vi trädgården med dricksvatten.

– Det är helt snedvridet, vi måste lära oss att ta tillvara på de resurser vi har, säger Ann Ekvall, kommunikations- och servicechef på kommunen.

Folkhögskolan, föreningen Trädgården som livsrum och kommunen har därför gått ihop för att skapa en utställning om hur man tar vara på sitt regnvatten.

–  Det handlar egentligen bara om att samla upp när det regnar och portionera ut under torkan, säger Charlotte Lindström, kommunekolog.

Stor skillnad tillsammans

Det är inga svåra lösningar, säger hon, men de är viktiga.

– Om alla hushåll i Tomelilla lär sig att ta tillvara på regnvattnet så är det en droppe vatten var. En och en spelar det kanske inte någon roll men tillsammans så gör det stor skillnad, säger Charlotte Lindström.

”Vi vill inspirera”

För folkhögskolans del handlar det om att sprida kunskapen med hjälp av sina erfarenheter kring fortbildning. När utställningen öppnar i september kommer en konferens, som vänder sig till företagare, experter och grannkommuner, att äga rum.

–  Vi vill inspirera, bli inspirerande och inte minst uppmuntra företagsamheten. Konceptet med att ta vara på sitt regnvatten finns redan i stora delar av världen och när det nu kommer till Sverige behövs nya smarta lösningar, säger Monika Olin Wikman, ordförande för folkhögskolan.

Projektet är det första av sitt slag i Sverige och arrangörerna hoppas på stort genomslag.

– Vi gör det här för medborgarna, de är de viktigaste. Efter konferensen kommer VA-förvaltningen att göra en kampanj för att sprida kunskapen till så många som möjligt, berättar Ann Ekvall.

Unikt samarbete om den framtida vattenhushållningen

Pressmeddelande 27 juni 2012

 

Unikt samarbete om den framtida vattenhushållningen – föreningen Trädgården som Livsrum, Tomelilla kommun och Österlens folkhögskola gör gemensam satsning.

 

En av de stora frågorna i klimatförändringarnas spår kommer att handla om vatten. Det gäller även för Sverige och Österlen. Mer intensiv nederbörd genom skyfall innebär att regnvattnet riskerar att dräneras bort istället för att komma marken till godo. Översvämningsrisken ökar när de kommunala dräneringssystemen inte är dimensionerade för att ta emot stora mängder vatten på kort tid. Dricksvattenförsörjningen kommer att kräva större resurser för rening och skydd av vattentäkter. Trycket på kommunalt renat vatten måste minska vilket innebär att allmänheten, villaägare, trädgårdsodlare och koloniägare, bör engageras.

 

För att bidra till en långsiktig hållbar utveckling har föreningen Trädgården som Livsrum i samarbete med Tomelilla kommun och Österlens folkhögskola i Tomelilla startat ett gemensamt projekt genom att skapa en utställning på folkhögskolans campus. Utställningen ska genom olika modeller visa hur man kan ta tillvara regnvatten på nya sätt - Skörda Regnvatten. Det handlar om att hushålla med vatten, lagra och sprida detta. Metod - och produktutveckling ska ske vilket bör gynna ny lokal företagsamhet. Utställningen ska även åskådliggöra hur den biologiska mångfalden ska värnas. Genom seminarier och samtal i folkhögskolans regi ska kunskap om klimat- och vattenproblematiken spridas. Unga och gamla Tomelillabor ska lätt kunna ta del av aktiviteterna. I närheten av campus finns både en förskola och Kastanjeskolan som bör kunna använda utställningen.

Föreningen Trädgården som Livsrum har sedan 2010 en utställning Skörda Regnvatten på Svabesholm, Kivik och har även haft en utställning på Sofiero. Utställningarna har varit välbesökta. Genom projektet kan Tomelillas arbete för en hållbar landsbygdskommun och folkhögskolans miljöprofil stärkas.

 

 

 

 

 

Odla med regnvatten - vackert och viktigt

Artikel i Koloniträdgården av Christina Winter 5 november 2011

 

Trädgården på Svabesholms kungsgård, utanför Kivik, klarar långa torrperioder på bara regnvatten. Genom multifunktionella behållare, muskeldrivna pumpar och slingrande diken färdas vattnet till blommor och gräs. Det som blir över av de dyrbara dropparna leds ner till grundvattnet.

Sommaren har plötsligt vänt tillbaka och oktobersolen lyser mjuk och varm på vattenspegeln i en rostig, halv oljetank. Den har fått ett nytt liv som elegant cistern i utställningen Skörda Regnvatten. Här inspirerar föreningen Trädgården som livsrum till hållbar odling.

– Allt som finns i den här trädgården har att göra med att spara vatten, säger Eva Mathiasson, en av initiativtagarna.

Trots att vatten inte kan försvinna är det så dyrbart. Av jordens 1,4 miljarder kubikmeter vatten är bara tre procent färskvatten och av det är två tredjedelar bundet i berggrunden och i glaciärer. På grund av befolkningsökningen, klimatförändringar och överkonsumtion är vattenbristen akut på många håll och över en miljard människor saknar idag rent dricksvatten.

Även i Sverige är det periodvis brist på vatten. Nederbörden är inte för liten, men den kommer vid fel tidpunkter.

Sluta använda dricksvatten

– Trädgården är det första stället där vi borde sluta använda dricksvatten. Vi vill visa hur man kan göra det på ett vackert, roligt och spännande sätt, säger Eva.

Utrustningen och åtgärderna som demonstreras här är enkla och behöver inte kosta mycket. Några av vattenbehållarna är nya men de flesta är begagnade. En gammal varmvattenberedare pryder sin plats vid rabatten. Cisternerna vid stuprännorna är 2–3 meter höga så att vattnet kan rinna vidare med självtryck.

– Sedan är det bara att slangvattna. Spridare vill vi ändå inte använda, då avdunstar hälften, berättar Eva.

Utrustningen smälter in och bygger samtidigt trädgården med sin olika funktioner. Akvedukten löper ovanpå ett staket som blir rumsdelare och vindskydd. En av cisternerna fungerar som både stödmur och bänk och de låga pilstaketen, med sina skönt buktande former, är där för att minska avdunstningen.

Om det finns en höjd i trädgården kan vattnet pumpas dit med muskelkraft och vanliga länspumpar för båtar. En fontän sprutar tunna vattenstrålar när någon kliver på de nedgrävda länspumparna. Här leker barnen, och jag bara ”måste” trampa – flera gånger – för att få se vattnet kasta sig upp i luften. Eva visar ”stavgången” som pumpar vattnet upp till stödmuren.

– Vattnets väg genom cisterner, pumpar och rännor väcker intresse även hos den som inte har gröna fingrar. Vi ser hur barn och gubbar blir trädgårdsintresserade, säger hon med ett nöjt leende.

För detta är ett folkbildningsprojekt. Överallt i trädgården finns tänkvärda texter, kortare och längre, om vatten, biologisk mångfald och hur man odlar på ett hållbart sätt.

Och det går att hushålla med vatten. Totalt samlar behållarna 11 kubikmeter vatten. Nu är de alla fulla med vatten efter allt regnande. När Eva öppnar en kran forsar vattnet ut med tryck.

Kärleksknuten

– Förra sommaren var det torrt och då klarade vi en period på sex veckor utan regn.

Här i sydöstra Skåne blir det ännu torrare i framtiden, spår SMHI. På andra håll, som i norra Sverige, blir somrarna blötare. Risken för översvämningar ökar också när häftiga regn och skyfall blir vanligare.

Och det är här kärleksknuten, det stenfyllda slingrande mönstret i gräsmattan, kommer in. Det är ett 30 centimeter djupt v-format dike som tar hand om ytvattnet. Ett annat dike slutar i en grop fylld med genomsläpplig sand där vattnet kan infiltrera.

– En trädgård måste kunna ta emot häftiga regn också, så att vattnet inte rinner bort i dräneringen, säger Eva.

Wildfowl & Wetlands Trust, i England, har videoklipp med tips för miljövänlig odling på sin webbsida. I deras vattenträdgård är de gröna taken centrala. Vegetationen på taket fungerar som en svamp, en del vatten dunstar direkt medan resten rinner vidare i långsam takt. Det gröna taket blir dessutom en fristad för fåglar, fjärilar och pollinerande insekter.

Efter det gröna taket följer bäddar fodrade med perforerad plast. Där bromsas vattnet och avdunstar genom växterna. Med flera bäddar som följer på varandra och en damm som avslutning, kan trädgården ta emot skyfall och lagra för kommande behov.

När du börjar samla regnvatten, tänk på säkerheten. Ett lock med finmaskigt nät hindrar både skräp och barn från att falla ner. Tunnor med avtappningskran eller en dränkbar pump skonar ryggen. Det finns också olika tillbehör som gör att behållarna inte rinner över.

Växter som tål torka

Att välja växter som tål torka är en annan bärande tanke i vattenhushållningen. Den rabatt som Eva skapat i lila och rosa toner blommar ännu. Där står bland annat torktålig kärleksört, murbinka, pipört och himmelsspira.

– Ängen är ett annat billigt sätt att få något färgrikt och fint som kan ersätta gräsmattan, berättar hon.

Nu planerar Eva Mathiasson och Tomelilla kommun att samla regnvatten i stor skala. Från taken i ett industriområde ska vatten ledas, i en akvedukt över en väg, till ett koloniområde. Dagvattensystemet avlastas och samtidigt ökar vattentillgången i Välabäcken där koloniodlarna idag gör ett stort uttag. Eva ser ännu fler fördelar.

– Vi kan göra akvedukten spektakulär, där kan vi annonsera hela projektet och i koloniområdet kan vattenrännorna bli ett vackert inslag, säger hon.

Skörda regnvatten på Österlen - en nödvändig anpassning till förändrat klimat

Artikel i Global utmaning 10 februari 2011

 

Vattenförsörjningen kommer sannolikt bli en av de allra största utmaningarna i klimatförändringarnas spår. Samtidigt fortsätter vi att använda rent dricksvatten i mängder till våra trädgårdar torra somrar. Det resursslöseriet både behöver och kan förändras på lokal nivå. Det menar Monika Olin Wikman, ordförande i föreningen Trädgården som Livsrum, och Eva Mathiasson, projektledare för Skörda Regnvatten, som presenterar sitt arbete för hållbara trädgårdar.

 

 

Trädgården som Livsrum är en förening på Österlen som i flera år intresserat sig för hållbar utveckling och biologisk mångfald. Österlen har unikt goda växtförhållanden med klimatzon noll. Underbara trädgårdsmiljöer finns att uppleva. Det finns en tradition av samarbete med länder kring Östersjön när det gäller trädgårdsutveckling. Trädgården som Livsrum har samarbetat med föreningar i Polen och Litauen. I länder kring Östersjön är faunan inte sällan mer mångfasetterad, i vårt land har gödslandet utarmat en del växtlighet.

 

Inom föreningen har insikten vuxit att klimatförändringarna kommer att ha stor påverkan på vattenförsörjningen. Vattenbrist kommer sannolikt att ha den enskilt största påverkan på trädgårdsodlingen. Våra trädgårdar kommer att behöva klara torrperioder och samtidigt hantera stora mängder vatten på kort tid. Vi måste räkna med mer intensiv nederbörd genom skyfall vilket gör att regnvattnet riskerar att dräneras bort istället för att komma marken till godo. Vattenbrist kommer också att påverka storvattenförbrukare och fruktodlare, hästgårdar och golfbanor. Översvämningsrisken ökar när dräneringssystemen inte är dimensionerade för att ta emot stora mängder vatten på kort tid. Samtidigt kommer dricksvattenförsörjningen att kräva större resurser för rening och skydd av vattentäkter. Risken för saltvatteninträngning ökar i låglänta kustnära områden.

 

Vi har frågat oss: Hur länge kan vi vattna våra trädgårdar med dricksvatten? Det är det vi gör torra somrar trots att vattningsförbud råder. Många andra frågor kan ställas, ska vi fortsätta att tvätta bussar och bilar i dricksvatten, ska vi spola våra toaletter med dricksvatten?

 

Beroendet av kommunalt renat vatten måste minska. Det kan ske genom att skörda regnvatten i våra trädgårdar. I andra länder talar man om ” harvesting rainwater” med goda exempel, t.ex. i Hyde Hall Garden i Essex, England. Vi kan också genom val av växter, planteringssätt, hänsyn till mikroklimatet och skötseln av jorden påverka vattenbehovet i trädgården. Vind och solskydd är också av betydelse i en hållbar trädgård.

 

Stora mängder regn på kort tid får också konsekvenser som t.ex. avrinning, erosion och påfrestningar på dräneringssystemen samtidigt som trädgården går miste om vattnet. Det är främst den ojämna fördelningen av vattnet över året vi behöver hantera. Ett sätt att göra det och samtidigt bli mindre beroende av kommunalt renat vatten är att skörda, lagra och använda sig av regnvatten i större utsträckning.

 

Rent vatten uppfattas i vårt land som en självklarhet som dessutom är billig. Vi tänker inte i pristermer. I internationellt perspektiv är detta unikt. Även vi måste tänka om. Behovet av renat vatten beräknas dessutom att öka i både hushåll och industri. Insikten om att rent vatten är en värdefull resurs måste öka och vi måste försöka hushålla med bland annat regnvattnet.

 

Detta är bakgrunden till det projekt Trädgården som Livsrum startat kring Skörda Regnvatten. Två utställningar har ägt rum under 2010, dels på Svabesholms Kungsgård i Kivik, dels under Sofieros stora skördefest. Genom utställningarna har föreningen förmedlat kunskap om klimatförändringarnas påverkan på trädgårdsodlingen samt visat konkreta, praktiska och estetiska lösningar för att hantera regnvatten. Utställningarna har visat på lösningar hur man kan skydda sina växter från uttorkning och hur man kan göra anpassade växtval. Utgångspunkten har varit att förena nytta med nöje, att på ett lustfyllt och vackert sätt beskriva hur man kan utveckla sin trädgård och samtidigt hushålla med vatten och gynna den biologiska mångfalden.

 

Utställningarna har varit besökta av miljömedvetna och engagerade människor, unga som gamla. Besökare har fått inspiration att tänka i banor av nya element i den egna trädgården. Efterfrågan på både kunskap och produkter kommer med säkerhet att öka. Vid nyanläggning av trädgårdar bör det på sikt bli lika naturligt att fråga sig hur vattenförsörjningen ska klaras – utan dricksvatten – som vilka växter man vill ha i rabatten.

 

Projektet fick Simrishamns miljöpris 2010. Det har haft stöd av landsbygdsprogrammet Leader. Utställningen i Kivik fortsätter 2011. Kommande steg är att vidga kretsen av samarbetspartners till kommuner, institutioner inom vattenområdet, föreningsliv, företagsamhet m.fl. En branschutveckling bör kunna förutses där entreprenörer av olika slag är möta nya behov hos trädgårdsodlare, storvattenförbrukare och andra.

 

Trädgården som Livsrum vill också arbeta över gränser och söka samarbetspartners i andra länder, som tidigare med de baltiska staterna men också i England, det förlovade trädgårdslandet.

 

- See more at: http://www.globalutmaning.se/skorda-regnvatten-pa-osterlen-%e2%80%93-en-nodvandig-anpassning-till-forandrat-klimat#sthash.BA9u4Pmg.dpuf

 

 

 

 

Miljöpriset till projektet Skörda Regnvatten

9 december 2010

Föreningen trädgården som Livsrum - Blickpunkt Österlen fick den 20 december Simrishamns miljöpris med motiveringen: Föreningen har under året drivit projektet ''Skörda Regnvatten till nytta och nöje i trädgården'' med syfte att lära ut metoder för vattenhushållning och öka medvetenheten kring vattenförsörjning. Denna kunskapsspridning bör på sikt leda till både tryggare dricksvattenförsörjning och mindre belastning på dagvattensystemen, ett viktigt bidrag på vår väg mot ett hållbart samhälle.

Värdefulla droppar skördas

Artikel i Ystad Allehanda 19 juni 2010

 

Text: Gert Ljungqvist


 

Även om inte vatten är en bristvara i Sverige finns det all anledning att hushålla mer med de livgivande dropparna.

 

– I framtiden kommer det att bli varmare och nederbörden blir mer intensiv och ojämnt fördelad över året, säger Eva Mathiasson.

Hon är motorn i klimatprojektet Skörda regnvatten som drivs av föreningen Trädgården som livsrum.

Häromdagen visade man upp hur en hållbar trädgård kan se ut på Svabesholms kungsgård där regnvattnet tas till vara.

– Genom utställningen vill vi inspirerar till bättre hushållning med vatten, berättar Eva Mathiasson.
Med hjälp av flera stora tankar samlas regnvatten upp från delar av gårdens tak. I vattentankarna kan man lagra stora mängder vatten som sedan används under torrperioder.

Med utställningen vill man väcka flera frågor om framtiden och vattnet.

– Är det försvarbart att vattna gräsmattor med dricksvatten? till exempel, frågar sig Eva Mathiasson. 

Hon tycker att vi måste fundera på var vattnet tar vägen. I dag leds mycket bort genom dränering och att många ytor är hårdgjorda med sten och asfalt.

– Många odlare är intresserade av vårt projekt, säger Eva Mathiasson. För dem är vattenbrist ett problem som kommer att öka. Särskilt i sydöstra Sverige.

Redan i dag faller det mindre nederbörd i östra Skåne. I framtiden kommer detta att bli än mer påtagligt. Samtidigt som störtskurar tros bli vanligare. 

– Kan man hitta system för lagra vattnet är mycket vunnet. Särskilt för trädgårdsodlingen.

I utställningen på Svabesholm visar man hur regnvattnet kan tas om hand, lagras och spridas vidare ut till olika delar av trädgården. 

En akvedukt av trä leder regnvattnet från ett stuprör till en mindre tank som sedan via en droppslang vattnar olika växter.

I mitten av trädgården finns ett litet skugghus med en handdriven pump som leder ut vattnet till trädgårdens olika delar.

– Vi har inte gjort något revolutionerande, säger Eva Mathiasson. Utan allt som finns i trädgården är hämtat från historien. Det är en renässans för vattenbruk.

Själva trädgården är väl genomtänkt och anlagd för att minska behovet av vatten. 

Vindskydd och stödmur är uppförda för att minska avdunstningen. Rätt växt på rätt plats, samtidigt som växtligheten skuggar och på så vis också minskar avdunstningen och behovet av vatten. De växter som kräver mer vatten är samlade i en rabatt.

Utställningen Skörda regnvatten är öppen varje dag från midsommar.

Copyright © All Rights Reserved